Vad är sockerberoende?

Enkelt svarat är det att man är beroende av socker, på samma sätt som en alkoholist är beroende av alkohol.

Ett mer komplicerat svar är att man är mycket känslig för kolhydrater, då i synnerhet raffinerade, och att man därför har ett beroende som på flera sätt kan vara svårare att behandla än andra beroenden. Detta eftersom kolhydrater är en naturlig del av det vi äter och dricker. Således blir det en svår balansgång att välja rätt föda.

Beroendet yttrar sig genom att man blir mer och mer fokuserad på drogen, i detta fall socker. Eftersom socker normalt inte missbrukas i sin rena form, så blir det följaktligen livsmedel som innehåller socker, som vi tar till. Godis, choklad, tårtor, kakor, läsk – men även vetebullar, flingor, ketchup med mera. Socker finns i otroligt mycket, och de flesta av oss får i oss mer socker än vi är medvetna om. Så av den anledningen kan man säga att sockerberoende är delvis värre än andra beroenden, eftersom vår drog finns gömd i så mycket av den vanliga mat och dryck vi tar del av i vardagen.

Ett annat tecken på att man börjar utveckla ett beroende, är att man får abstinensbesvär när man avstår från drogen. Huvudvärk är vanligt, koncentrationssvårigheter, rastlöshet, oro, irritation, sömnproblem, konstig smak/andedräkt, man kan även känna sig sjuk och skakig.

Manipulerande tankar är också en stor del av beroendet. Det är här ”drivmotorn” finns. ”Jag kan sluta imorgon, för idag är det ju Lisas kalas, jag måste ju kunna äta med de andra”, eller klassikern ”jag slutar på måndag, det är onsdag idag, det känns inte bra att sluta mitt i en vecka”. Man kan också få tankar som att man helt plötsligt känner för att gå ut och shoppa, eller gå på bio kanske, så fort man slutat tillföra drogen. Dessa tankar kan vara hjärnans eget knep att ”få ut en”, för att man ska komma närmre drogen och kanske slutligen då använda den.

Man brukar förlora intresset för andra saker i livet, kanske en hobby, eller rentav en relation. Saker som direkt hotar beroendet brukar vara det som försvinner först. Alternativt om man tvingas välja mellan beroendet eller exempelvis en hobby/ett intresse (se ”Hur känns det att ha ett beroende?” nedan för exempel).

Man kan också märka att man startar bråk, eller omedvetet letar efter anledningar till att bli arg/upprörd, för att detta på något sätt ska göra det OK att använda sin drog. Man tar också till den så fort man upplever en sinnesförändring, det kan röra sig om glädje, sorg, smärta, vrede… Drogen används antingen som medicin och/eller förstärkare av en positiv känsla, beroende på sinnestillstånd.

Omgivningen kanske klagar på sockerkonsumtionen, exempelvis en partner eller förälder. Detta brukar väcka irritation, och man börjar snabbt att försvara sig. Alternativt kanske man talar om för personen att "det här sköter jag själv, det är mitt liv".

Att man fortsätter att använda drogen trots negativa konsekvenser, det vill säga kontrollförlust, är ett mycket tydligt tecken på att saker inte står rätt till. När det gäller sockerberoende är det vanligt (händer dock inte alltid) att man blir överviktig. Många blir rejält överviktiga, andra mindre, vissa blir inte det alls. En del utvecklar ätstörningar i sina tappra försök att hålla vikten nere, vilket alltså leder till att personen lider av sockerberoende och ätstörningar. Man är i regel också ständigt medveten om vilka sjukdomar man riskerar att få om man inte slutar, exempelvis Diabetes, men detta kan inte få en att sluta. Detta går att likna med hur rökaren vet om att han riskerar att få KOL och lungcancer, men han hoppas ändå att han ska klara sig, alternativt att han ska "hinna" sluta innan det går så långt. Det är alltså samma resonemang. Så fortsatt användande trots oro för vilka konsekvenser det kan få i framtiden, och trots de konsekvenser man redan upplever i nuläget.

Efter en tids sjukdom, är det vanligt att man samtidigt upplever ångest. Depression kan förekomma, panikångest, hypokondri... Problem med självkänsla och självbild är vanligt, fysiska problem som oregelbunden mens, svårt att få barn, övervikt, trötthet, svängande blodsocker, för tidigt åldrande, ledvärk, diffus smärta, fibromyalgi, nersatt immunförsvar, återkommande infektioner, sömnproblem, hög stressnivå och liknande är vanligt.